Igår fick vi in en stackars siameskatt som hittades i ett skogsområde- Mager och eländig.
Han blev kastrerad idag och vi har placerat honom i ett jourhem.
Jag började dagen med att åka ner till vårdcentralen på provtagning. Ett fasteprov som inte vore ett dugg jobbigt om det inte var för att man inte får dricka på 12 timmar. För mig är det rena tortyren. Men det gick bra.
På eftermiddagen var jag chaufför åt Carina som hade siamesen på veterinärkliniken och hade fått tidsnöd eftersom hon skulle lämna ut en såld katt klockan två och klockan var redan strax före två.
På det viset fick jag se kissen innan den hamnade hos Marilyn.
Jag fick en siames, Zim, av Jolle på femtiotalet. På den tiden var siamesen en underbart vacker katt, stor. muskulös och såg ut som en panter i rörelserna. På sjuttiotalet hade uppfödarna helt fördärvat katten dom hade reducerat den till en mager, tanig, tätögd varelse som bara var lik min siames i pratet. Katten hade blivit så tätögd att den tittade i kors.
Något har man reducerat tätögdheten hos de flesta idag, men dom är fortfarande taniga.
Den här stackaren hade nog varit borta och farit illa ganska länge så han behöver få vila och lugn och äta upp sig innan han blir katt igen. Men enl Carina var han jättego, jag såg honom bara när han var sövd och precis började vakna upp efter narkosen.
Siameserna på bilden ser riktigt fina ut, men går man på utställningar ser man ganska många spinkiga ex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar